Me & My Family

Här kan du läsa om mig och min familj, hur vi lever våran vardag.

Klagolåt o en tanke

Publicerad 2014-02-28 14:35:39 i Allmänt, Jag,

Förlåt men nu ska jag klaga lite...känner att jag faktiskt får göra det idag.
Just nu försöker jag få Melker att somna för sin eftermiddagsvila men han är inte riktigt på humör....ja han är trött men vill inte somna vare sig i famnen eller i sängen. Nån tur i vagnen blir det inte för jag har ont i ryggen (sedan förra måndagen och jag vet inte vad jag gjort), promenerade igår och efter det så var ryggen helt körd :-/ Har inte tid hos sjukgymnasten förän på onsdag...5 jäkla dagar till *grr*. Det är väl bara att stå ut men det är inte lätt med en 9 månaders liten prins full med energi och nyfikenhet och som kryper attans så fort nu mer ;-) och som man får springa och hämta från hallen/trappan och ev. sladdar som inte går att få bort. Att bära på honom lr leka med honom känns ju också i ryggen...att Danne sen jobbar gör ju inte det hela lättare heller.
När jag har ont så här kan jag inte låta bli att tänka på dem som har ont jämt o ständigt och måste leva med det dag ut och dag in som några i min familj och även några av mina vänner. Funderar då på om jag verkligen "får" klaga över smärtan som jag antar kommer försvinna snart iaf då det ju inte är något jag brukar leva med. Borde inte jag kunna stå ut med smärtan och hålla käften som andra? Tyvärr så är jag inte sån utan jag är sådan som delar med mig av hur jag mår men det gör inte att jag lider mindre med dem som har ont jämt.
 
Tänker på er och önskar att även eran smärta skulle kunna fara sin kos!
 
 
 
(Nu har han äntligen somnat men det tog nästan 1 timme...ser fram emot att han vaknar piggare och gladare) 
 

Min önskan...

Publicerad 2013-11-21 20:36:42 i Allmänt, Jag, Önskelista,

Om du har svårt att komma på en julklapp åt mig i år så vet jag vad jag vill ha ;-)
 
Jag har sen jag var ca 12 år önskat mig en härlig öronlappsfotölj med fotpall och har letat lite på loppisar och olika butiker efter en som jag tycker är skön och fin...jag vill så gärna ha den ståendes i sovrummet som en riktigt mysig läsfotölj med en läslampa och en fin vikvägg som skärmar av omvärlden och ljuset! Att t.ex varma sommarkvällar kunna sitta där och läsa och inte störa Danne med min sänglampa och sen kunna krypa ner i en kall säng vore underbart, lr att krypa upp i den med en varm filt över benen, en kopp glögg i ena handen och en jultidning i den andra en kall vinterdag slår inte helt fel det heller!  
 
Jag har nu hittat den jag vill ha:
 
 
 
med tillhörande fotpall så klart:
 
 
 
Ja nu förväntar jag mig ju inte på något sätt att denna ska stå inslagen till mig på julafton :-p utan min önskan är presentkort på Ikea som ett liten hjälp på vägen så jag kan köpa denna otroligt mysiga och fina fotölj som definitivt väcker mitt ha-begär och min längtan efter en öronlappsfotölj :-)

Nu har jag bestämt mig!

Publicerad 2013-08-14 18:56:00 i Allmänt, Jag,

Jag SKA gå ner i vikt...mitt första delmål är att komma ner under 100kg-strecket (slutmålet är 75kg) och dit har jag nu 6,5kg kvar.
Det har precis slagit mig att jag faktiskt har gått ner 15,5 kg det senaste året!
Mådde så dåligt under min graviditet så jag gick från 122kg till 107kg (vikt efter födseln)...gick upp 2,5kg efter det men bestämde mig förra veckan att jag inte vill väga som innan graviditeten igen och nu är ju då perfekta tillfället att ta tag i det hela.
Äter nu mindre portioner och simmar 30-40min 3ggr i veckan och/lr promenerar + godis endast på lördagar och har redan gått ner 3,5kg....väger 106,5kg idag. Ja, det handlar inte om att jag inte kan unna mig en glass då och då lr t.ex kakor och tårta när jag fyller år...men inte varje dag och absolut inga mängder(ja förutom då när jag fyller år för då tänker jag bara njuta ;-P ). Hoppas verkligen på ett gym-kort när jag fyller för det skulle hjälpa mig en hel del annars får jag väl fortsätta simma och promenera men det kan ju bli tråkigt i längden och det är ju inte mycket styrka i det heller...mer uthållighet och kondition.
Nu måste jag hålla ångan uppe och försöka nå mitt första mål! Håll tummarna för mig!
 

Jodå jag lever fortfarande ;-)

Publicerad 2013-04-10 13:13:26 i Allmänt, Gravid, Jag,

Idag är jag i v34 (v33+2) och det är exakt 40 dagar kvar tills det planerade kejsarsnittet och vi äntligen får träffa den lilla krabat som ligger där inne och sprattlar.
Det är första gången jag får ett planerat snittdatum så här tidigt...första gången var ju ett akutsnitt efter igångsättning och andra gången planerades det in bara 3 dagar innan det var dags...det gör att jag denna gång är mycket mer nervös att förlossningen ska sätta igång av sig själv.

Tänk om den gör det och vi måste åka in för akutsnitt istället, lyckas fixa barnvakt bara poff så där och tänk om jag inte hunnit införskaffa allt som ska packas i BB-väskan och packat ner det?
En gipsmage är också planerad att göras innan snittet då det är så kul att ha kvar till sedan och jag har ju redan 2 st från när jag väntade flickorna...tänk om jag inte hinner göra den heller?

Denna gång känns allt annorlunda...visst de stora grejerna är klara(väntar bara på att Barnens hus ska höra av sig och tala om att våran vagn kommit in så vi kan hämta den + bilbarnstolen man fick på köpet), spjälsängen står bäddad och klar och Danne har snickrat ihop skötbordet med sina speciella mått och det står nu i sitt prång inne på toaletten...men allt smått som ska inhandlas har fått vänta p.g.a oförutsedda omständigheter...saker som jag/vi vill ha till bebis känns dyra som bara den just nu men det kommer nog fixa sig snart...en babysitter står på listan (gärna en sådan vi haft åt flickorna med vibrationer i då det verkade så lugnande på dem) och likadant ett sådant där mjukt härligt babygym som jag inte haft de tidigare gångerna men trängtat lite efter. Men dessa får ev. inhandlas efter födseln istället vilket för mig som gärna vill ha saker klara på en gång blir frustrerande och jag blir stressad även om det inte verkar vettigt alls.

Kan inte hjälpa att jag känner mig en aning vemodig när jag tänker på att detta är vår sista graviditet, sista bebisen som är våran alldeles egen...nästa bebis vi tar hand är väl barnbarn och dit är det förhoppningsvis minst en 12 år tills den första "dyker upp"(och ja kanske jag hinner bli moster t.o.m några gånger där emellan)...vi har ju bestämt att det får räcka med 3 barn och vi vill kunna ge dem den tid och uppmärksamhet de behöver.

När andra ser hur jag mår så ifrågasätter de varför JAG väljer att bli gravid igen när mina gravidteter tär så på mig och min familj...ungefär som om min man inte är med i beslut som tas här hemma...detta var vad VI ville och VI ser det som en del av våran framtid och 9 månader kan verka som lång tid men det är egentligen ingeting och det är värt att må lite kasst under den tiden för att få uppleva hur ett litet underverk växer där inne och sedan kommer ut i vår värld och vi får lära känna någon ny som man känner en ovillkorlig kärlek för. Varför ska graviditeter vara endast för dem som mår tipptopp igenom alltihop eller som helt enkelt skiter i hur de mår och är starkare än vad jag är? Som låter vardagen fortsätta som vanligt fast de är på väg att svimma eller kräkas? Måste man vara så mentalt stark för att ingen ska se ner på en för att man väljer att bli gravid om igen?

 

Nej nu ska jag avsluta...detta blev längre än jag tänkt och nu ska jag åka upp till dagis och hämta Tova så Danne får sova en liten stund till...

 

Hej så länge :-)

 

Blä

Publicerad 2012-10-25 17:15:48 i Gravid, Jag,

Kände att jag kanske borde skriva lite här igen så ni inte funderar vart jag har tagit vägen.
I tisdags tog jag beslutet att sluta studera och jag känner mig så otroligt besviken på min egen kropp som måste må så här hemskt dåligt vid varje graviditet och jag skäms över att inte kunna fullfölja studierna nu spec. efter att ha upptäckt att jag gillade dessa två ämnen en hel del och alla runtom var så glada att jag tagit steget att börja studera. Men just nu har jag fullt sjå att få i mig mat och klara mig i vardagen.Studierna får jag ta upp igen när den här bebisen kommit till världen och blivit ett år lr så.
 
Har fått primperan utskiven igår och den har gjort mig en aningen mer funktionsduglig men också hemskt hemskt trött! Men jag måste ta den för att kunna äta någorlunda för min kropp äter upp sig själv just nu och jag har redan gått ner 6 kg(2kg/v) och kanske lite till i vikt. Om inte primperanen hjälper mig att kunna äta och dricka bättre så kan det bli tal om inläggning igen :-/
 
Både Danne och jag och flickorna är jätteglada över ett litet syskon, men för mig dämpas glädjen en aning när jag vet att folk runtom oss tycker vi är galna som försöker oss på det här en gång till men den bakgrund jag har när det gäller graviditetsillamående och även ekonomiskt.
Jag blir tokig på mig själv som bryr mig så mycket vad andra tycker men jag kan inte hjälpa det och när det återigen går utför vet jag inte vart jag skall vända mig.
 
Alla vet inte än och vi får se när jag vågar berätta för pappas sida och framför allt för pappa. Förhoppningsvis blir jag att må bättre och kan berätta då så jag klarar av hans reaktion bättre. Min faster har jag tänkt ringa ett tag men det får vänta tills nästa vecka...då har vi tid på spec.mödravården i Gävle och det blir nog ett VUL om jag har uppfattat det hela rätt :-) Hoppas få se en liten välmående böna där inne!
 
Nu ska jag sluta för denna gång. Trevlig helg!

Hemlighet...inte längre...

Publicerad 2012-10-08 14:30:13 i Allmänt, Gravid, Jag,

Så nu är jag hemma och kan berätta om hur dagen gått men ska börja med att avslöja en hemlis...
 
 
 
 
Ja mina flickor ska få ett syskon...hade ni aldrig gissat va ;-)
 
Idag har jag gått in i v 8 (7+0 för er som förstår er på det där)...vi har börjat berätta redan för dem vi känner då det känns bra och de flesta vet att jag inte kan hålla tyst om nått sånt här :-p
Många som vet hur jag har mått under båda mina tidigare graviditeter undrar nog hur jag mår och än så länge mår jag: OK.  Ja jag mår illa till och från hela dagarna, är känslig för dofter, är trött, och har inte alls mycket ork över..men trots detta så är jag än så länge inte liggandes*peppar, peppar* Visst jag har haft dagar när jag mått kasst och legat i soffan hela förmiddagen lr kanske t.o.m hela dagen men jag har försökt varit stark och tagit mig ut på en promenad, ut i skogen lr annat en gång om dagen.
 
När är det då dags? Jo inte förän i maj...27:e maj om man går efter senaste mens och iså fall blir det nog ett snitt någon gång mellan den 13 maj och 20 maj skulle jag tro.. ja för jag så gott som vet att det blir snitt denna gång eftersom båda mina tidigare barn kommit ut med snitt så avråder man från att föda vaginalt vid det tredje. 
 
Så nu när ni vet det så kan jag gå vidare till hur dagen varit :-)
 
 
 
Ja idag har jag varit förbi hos min bm för andra gången och denna gång bokat inskrivning(på fredag) och tog ett nytt blodvärde, denna gång låg det alldeles högt på 151(sist låg det på 120 vilket istället är på gränsen till lågt) och sköterskan tog en gång till bara för att kolla då hon trodde maskinen fått fnatt men låg fortfarande högt.
Så får göra om det på fredag igen och se om det ligger lägre då.
Sköterskan funderade på om jag kanske druckit för lite och så kan det vara när jag tänker efter  så nu får jag försöka dricka lite mer igen så jag inte blir uttorkad Obestämd 

Var ju egentligen ett besök på Öppna förskolan med maken och yngsta dottern (det är en familjecentral) och lagom tills jag gått in dit känner jag mig illamående och fick rusa in på toaletten och spydde för första gången denna graviditet...men mådde faktiskt bra efteråt och inte alls så svag och eländig som jag komemr ihåg att jag brukar kunna må efteråt :-) så jag åt en liten macka och drack lite te innan jag kunde bege mig vidare till CVL och första franskalektionen som för övrigt gick jättebra och det var kul men lite småkrångligt.
 Men shit vad han pratar min lärare och ställde mycket frågor på franska.
Jag lyckades ju så klart få total blackout när jag skulle säga en mening som jag övat på huvudet och lyssnat noga på hur han sa och de andra...så slutade med att jag erkände högt att jag avskyr att göra fel..och efter det var han mer hjälpsam :-p Jag fick faktiskt beröm för uttalet några gånger också och det är sådant som gör en glad :-) Så nu kommer jag ihåg hur man räknar från 0 till 10 iaf sedan var det ju en massa annat som satte sig sådär halvdant bara men franska är fruktansvärt svårt..det är helt andra regler än i svenskan. Hoppas min bok vill dyka upp innan onsdag så man kan börja kika lite nogrannare där i.  
 
Imorgon är det introduktion i Information och kommunikation(data) bara en halvtimme och då får jag veta vilka dagar och tider som gäller för det ämnet.
 
Hoppas att ni alla får en fortsatt trevlig vecka!!
 

Nervöst

Publicerad 2012-10-08 08:59:58 i Jag,

Har inte riktigt orkat uppdatera här på ett bra tag nu...jag har inte mått så bra och det har varit mycket som kommit i vägen. Förra veckan var jag på inskrivning på CVL och introduktionskurs i franska och idag är första franskalektionen (mån och ons). Vet inte riktigt hur jag ska klara av att sitta still där i en timme men det måste gå. Imorgon har jag introduktion i data och kommunikation och då får jag veta vilka dagar och tider jag kommer ha den kursen. Jag är smått nervös för att hamna i skolbänken igen :-p och de påverkar mig och mitt mående mer än jag vill men förhoppningsvis släpper det snart när jag gått på några lektioner :-)

Vad har hon hittat på nu?

Publicerad 2012-09-22 08:00:00 i Jag,

Så där då är beslutet taget och allt är nästan klart..ja så klart det nu kan bli så här innan. Har väl lite till att fixa med men det ska väl snart vara avklarat iaf.
Ja just ja, jag har ju inte berättat vad för beslut det är ;-)  var jag ju tvungen att försöka hålla er lite på halster iaf.
 
Jo det är så här att jag har bestämt mig för att...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
....STUDERA! Jag studera fattar ni hur stort det är? jag har inte vågat satt mig i skolbänken sedan jag slutade gymnasiet för 10 år sedan och var såå less på skolan!
 
Eftersom jag länge funderat på att studera men inte riktigt klarat av att bestämma mig för vad och om det verkligen är något för mig så går jag ut rätt så mjukt...nämligen på halvtid.
Har anmält mig till en kurs i Data och Kommunikation och en i Franska (för nybörjare)...ja Data och Kommunikation var den som jag kände att jag både vill och behöver läsa då jag har IG i Datakunskap från gymnasiet(förstår inte ens hur jag fick mitt IG så här i efterhand). Det fick bli Franska då jag behövde något mer för att komma upp i halvtid och kunna söka bidrag från csn(inte lånet)...sedan så har jag ju läst liite franska i högstadiet men då var de inte min grej (och jag fick då byta till det som då kallades för stödengelska men det var inte mer än ytterligare en lektion engelska) men jag känner nu att jag vill ge det en chans till. Att läsa fler språk är ju något jag vill göra men har väl mer tänkt mig Finska och Spanska men nu fanns det inga kurser i det så då fick det bli Franska....ja jag hade ju kunnat valt historia också men såg ingen riktig vits med det just nu och jag vill ju gå ut lite mjukt som sagt :-p
 
 
Den 3 oktober är det inskrivning och en massa information...då hoppas jag på ett toppenschema som lätt går att få ihop med dagis och Dannes jobb...får se hur det blir med den önskningen.  
Nu håller jag tummarna att detta verkligen är något som jag klarar av utan att ledsna...förhoppningarna ligger på att kanske gå fler utbildningar senare på 75% eller 100% men det får jag se hur det blir med när det blir dags.
Nu måste jag bara ansöka till csn om bidrag och även se om Göranssonska fonden vill ge mig något när det bara är halvtid och jag börjar studera efter deras sista anmälningsdatum. Men man kan ju bara försöka och hålla tummarna ;-)

Stavar

Publicerad 2012-09-05 15:20:20 i Jag,

Jodå det blev en promenad redan på kvällen efter senaste inlägget...en kort och snabb en innan kvällsmackan och sedan igår fm så invigde jag gångstavarna efter att ha googlat lite på tekniken. Blev en snabb och kort promenad med en medelhastighet på 5 km/h. Var mycket lättare att använda stavarna än jag först trodde även om det är lite teknik som behöver finslipas en aning.
Men hade inte ens en tanke på att man skulle behöva stretcha efter promenader så det blev smärta på framsidan av båda benen så jag knappt klarade av att köra bil...gör fortfarande lite ont idag men inte lika.
Imorgon ska jag noga kunna promenera igen men då i en aningen lugnare takt tror jag :-p

Positiv och negativ ;-)

Publicerad 2012-08-31 10:17:00 i Jag,

Känner mig så väldigt nöjd med mig själv just nu(även om inlägget innehåller lite klagolåt också)...förra året vid den här tiden var jag väldigt nedstämd och orkade knappt inte ha något med flickorna att göra. Fick börja gå hos en psykolog som jag fann var väldigt trevlig och började med att gå varannan vecka, sedan var tredje och sedan var fjärde till att ha haft uppehåll under sommaren. Jag märker själv att jag är mycket piggare nu, orkar mer även om jag inte är riktigt så pigg som jag vill vara :-p Nu känner jag att jag kanske kan gå någon gång till och prata men sen är jag nog klar...ja det är vad jag hoppas iaf, jag har och är fortfarande lite orolig att jag ska må sämre när det blir mörkt igen och pengarna sinar så att allt jag skulle vilja fixa här hemma blir sådant jag går och stör mig på istället. Det har redan börjat men jag försöker hålla humöret uppe.
Danne har iaf offrat lite pengar på säsong/årskort på badhuset så vi ska ha något att kunna göra när allt här hemma känns för trökigt. Nackdelen är att jag behöver en ny bikini och de går på 500:-/del då jag måste köpa mina på de lite mer inriktade underklädesbutikerna. Men än så länge får jag försöka bada i min gamla där banden rullar ner från axlarna och bikinitrosorna rullar ner och sätter sig under magen (ja så är det när man har en hängande jäkla mage och storlekar är svåra att hitta också) så det blir bara att åka och bada när han är med just nu för jag måste koncentrera mig på att inte badkläderna ska visa mer än nödvändigt och det fungerar inte om jag ska se efter en 7½- och 2½åring då kanske man står där med brösten blottade helt plötsligt :-p
 
Fick veta inne på Rena Rama Under att min gamla bikini antagligen blivit gammal och sliten och att det är därför den beter sig sådär och jag som trodde det var för att jag gått upp i vikt sedan jag köpte den. Men jag har fortfarande kvar samma storlek på bikini :-)
 
Men lite viktnedgång skulle inte skada...har fortfarande lite ont i knäet efter turen i skogen men väntar ut det så jag ska kunna promenera igen utan att slita på det.
Fick ju gångstavar i present också men vette tusan om de kommer bli använda då jag inte förstår mig på tekniken och tycker det verkar otroligt krångligt och jag vill inte att mina promenader ska bli förstörda av irritation...men jag ska googla lite och försöka iaf innan jag ev. ger upp dem (förlåt i så fall mamma...tanken var god...men du känner ju mig ;-) ).
 

Presenterna

Publicerad 2012-08-28 08:00:00 i Jag,

Förra veckan fyllde jag 29 år och här komemr en försenad bild på mina presenter som jag lovat lägga upp.
 
Fick en fredskalla i en söt zinkkruka
 
En fin blomma att sätta på trappen även denna med en fin zinkkruka, gå-stavar, reflexväst och en väskkrok 
 
Ja det var mina presenter för i år och jag är nöjd :-)
Tack så mycket allihop!!

Igår...

Publicerad 2012-08-23 14:59:58 i Jag,

...var det min födelsedag och jag hade riktigt trevligt! Fick en vacker liten zinkbalja med höst/vinterblommor att ha på trappen nu när dte blir kallare, 1 fredskalla i en söt zinkkruka, 1 hopfällbar väskkrok att ha med sig i väskan, 1par gåstavar och 1 refläxväst :-) Ska lägga in bilder på dessa grejjer senare...

Beslut

Publicerad 2012-08-12 18:54:52 i Jag,

 
För några dagar sedan bestämde jag mig för att försöka gå ner lite i vikt igen lr åtminstonde lyckas börja röra på mig mer och inte äta lika mycket godis som vanligt(min stora last)...vilket brukar kunna sluta i att något kilo iaf försvinner.
 
Danne och jag tog en promenad med Tova första dagen. Bara upp till apoteket i stort sett och hem igen...kändes otroligt skönt men också jobbigt att börja röra på sig efter att ha mått så psykiskt dåligt väldigt länge att jag inte alls orkat med att verkligen sätta igång...sedan i våras har jag ändå mått mycket bättre och allt går lättare även om en del fortfarande är tungt emellanåt. Jag är trött på att må så här pissdåligt, så nu har jag tagit mig i kragen och sedan får jag se hur länge jag klarar av att hålla ut. (inget godis)
Andra dagen gick vi lite längre...drygt 2km.Det gick lite bättre denna gång även om jag stannade och kikade på vattnet som forssade nere vid gamla kvarnen. (inget godis)
Dag 3 kom saker ivägen och fick en vän på övernattningsbesök och planen var en kvällspromenad men den blev inte av :-/ (inget godis)
Dag 4 kände jag mig en aning skyldig att jag inte tagit mig ut på iaf en kort promenad så jag och min vän C gick en för mig väldigt lång promenad på ca 4,1km innan lunch och det tog en timme, kändes däremot inte alls så utan det var mer som 20 min ;-) Men sedan belönade jag mig själv med lördagsgodis *mums*
Idag är då dag 5 och på eftermiddagen har vi varit iväg på loppis och sedan hem till mamma för ett litet besök när jag kom hem efter det så var det dags för middag men jag kände att jag måste ta mig ut för en promenad innan det skulle ätas och få igång förbränningen då det vaknades snabbmat. Letade först efter mp3 hittade den men inga hörlurar och sedan hittade jag inte hörlurarna till mobilen heller...försökte prova makens men de ville inte passa så det slutade med att jag irriterad rusade ut ur huset och gick en promenad på 1,93km på ca 25 min(hade en medlehastighet på 4,9km/h idag vilket är bättre än de tidiagre dagarna) och väl hemma igen satt jag på trappen och vilade mig en stund och drack vatten innan jag gick in och vibbade i 10 min.
 
Ikväll är tanken = inget godis och det hoppas jag kunna hålla :-D  förlorat 1 kg på dessa dagar som gått!
 
 

Välkommen till min nya blogg!

Publicerad 2012-08-09 20:15:16 i Allmänt, Jag,

Med betoning på nya då jag har bloggat tidigare men kände att min blogg behöver uppdateras och bli lite mer mogen i namn och utseende.
Det här känns så mycket mer jag och det är ju jag som skriver här även om det handlar en hel del om min familj då de så klart är en stooor del av mitt liv.

Vem är då jag kanske du vill veta (om du inte redan känner mig)?
Ja, det är lite svårt att beskriva sig själv så där rakt av...en liten kortfattad beskrivning kan ni se under min bild högst upp till höger --->

Jag är snäll, ärlig, impulsiv, generös, shoppinggalen, en bra vän o.s.v

Saker som tar upp min tid är julen, scrapbooking, böcker och en hel massa andra grejjer som poppar upp lite efterhand.

Men scrapbooking och familjen är väl ändå det jag ägnar mest tid åt...när jag inte sitter vid datorn vill säga ;-) 

 

Min förhoppning är att du kommer vilja fortsätta läsa min blogg och kommentera så det står härliga till..eller ja lite då och då iaf...visa att du finns, att du läser här och tycka till om det jag bloggar om!

Trevlig läsning :-D

 

Om

Min profilbild

Leena

Jag är 31 år och mamma till 2 små söta men busiga tjejer på 9 år respektive 5 år och en helt underbar pojke på 1,5 år. Är gift med Danne sedan 2 juni 2007 och bor i Storvik sedan våren 2008.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela

Follow on Bloglovin

Mina besökare
Totalt:
Denna månad:
Denna vecka:
Idag:
Online nu: